Sagan om en tvättmaskin.
I morgon flyger jag västerut alldeles ensam för att besöka min pappa som blev änkling för drygt 6 månader sedan. Först skall vi besöka min mammas grav eftersom hon skulle ha fyllt 87 år på lördag . Vi skall tillsammans med min storasyster, hennes man och deras son resa till deras "hytte" i norska fjällen, Kommer åter till Sverige på måndag. Det här blir en minisemester för mig. Lagom länge att vara borta från familjen. Vi skall väl hinna med att fira min pappa i förskott som fyller år 7 juli, hela 91 år. Helt otroligt.
Nu har jag lite ångest för hur maken och Victor skall klara sig utan mig (:-) ). Förutom att maken både kan tvätta, diska och göra mat så är han en underbar pappa som hinner med fotboll, jogging osv med Victor, så oj oj oj vad de kommer att saknar morsan.
Det där med tvätten måste jag berätta om. Vi köpte för några år sedan en ny tvättmaskin som maken installerade i tvättstugan (var annars?). Visst är det så att innan man köper en ny tvättmaskin har man samlat på sig förb... mycket tvätt. I fall maskinen "kommer i gång liksom". Nu var det i alla fall inte så, efter någon vecka och maskinen var lika tyst vad det bara att inse att vi var behövde en ny.
Måndag morgon. En glänsande ny möter mig i tvättstugan. Bara att börja med första tvätten. Följer punkt för punkt hur man skall göra och sätter igång. Tyst, så tyst tänker jag. Fast efter ca 20 minuter låter det så fruktansvärt. Ringer maken på jobbet, inget svar. Det är väl som självaste .......
Här köper man en ny tvättmaskin och så är det fel på den.
Jag är inte den som är den. Ringer upp butiken där vi köpte den. Går ner i tvättstugen och lägger liksom luren mot tvättmaskinen. "Hör hur den låter," säger jag "ett riktigt måndagsexemplar". Ja vi kommer med en servicekille säger människan andra sidan luren.
Det tar ungefär 1 tim. Det ringer på dörren och utanför står en kille som ska titta på eländet
"Ja, kära någon" säger jag " här köper man nytt och så är det bara skit".
"Nja, jag vet inte om det är bara skit du har köpt"säger karln. "Vi gör så här" säger han. Jag börar med att ta bort frigoliten som sitter under maskinen så får vi se om det låter mindre."
"Jasså du, så det är frigolit under" svarar jag lite käckt.
"Yes det är frigolit under
"OK" säger jag. "När det är frigolit under, det går på garantin förstås. Vi köpte den i går"
"Nix, frigoliten skall man ta bort själv."
"Men maken var tvungen att åka bort med jobbet. Han instalerade den, sedan stack han på jobb försöker jag"
2 veckor senare kom fakturan 1.000 kr.
Glöm aldrig bort frigoliten för den är alltid med hem.
För ni vet väl att tvättmaskiner är fyllda med frigolit i alla hörn för att inte skadas. (Det vet väl alla)
Tack för alla nallar. Blev så glad. Skall skicka vidare i kväll.
Problem med bilen.
Tänk att det alltid är något säger jag till en kollega. Nu måste bilen in på reparation också. Tanten i fråga har säkert flera miljoner på kontot och förstår egentligen inte mitt problem nät jag börjar tjata om inställd semester osv.
Sätter mig för att fortsätta jobba och plötsligt står maken bakom mig med räkningen i handen. Usch, kallsvettig tar jag emot pappret. 28 kr för 1 st bult. That´s it. Vilken tur säger jag. I morgon skall jag faktiskt köpa en trisslott tänker jag.
I morse köpte jag den trisslotten. Jag vann, 50 kronor. Går tillbaka för att hämta ut 2 nya. Första ingen vinst. Andra 75 kr. Skrapar längst ner till höger, x 10. Jag har vunnit 750 kronor.
Så nu finns det både sill och jordgubbar här hemma.
Trevlig midsommar :-)
Utmaning av aforia.blogspot.com
Ännu mera tant, (om jag lever)
2. Vem var den sista du träffade?
Min son
3. Hur lång är du?
Hela 162
4. Vilken är den senaste filmen du sett?
Ingen aning, brukar somna
5. Vem ringde du senast?
Rosemarie
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem?
Victor, du är försenad. I natt får du sova i trädgården
7. Vad är dagens planer?
Dagen blir snart kväll och då tittar jag på TV tills jag somnar.
8. Föredrar du att ringa eller sms?
SMS, pratar så mycket på jobbet
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
VAR gifta. Mamma är död.
10. När såg du din mamma senast?
00.30, 9 december 2008. Då dog hon.
11. Vilken ögonfärg har du?
Gröna
12. Ops det var ingen fråga 12!
13. Har du någon gång hittat en katt?
Que?
14. Vilken är din favoritplats?
Hemma (tråkigt va?)
15. Vilken plats föredrar du minst?
Någonstans där det luktar mögel
16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Antingen tillsammans med min man eller i graven tillsammans med min döda son Kevin
17. Vad skrämde dig som barn?
Fyllgubbar
18. Vem fick dig att skratta sist?
Det är så länge sedan att jag kommer inte ihåg
19. Är du för ung för att äga vinylskivor?
NEJ tyvärr
20. Har du stationär eller bärbar dator?
Äger ingen men lånar min mans bärbara.
21. Sover du med eller utan kläder?
Sover nästan aldrig
22. Hur många kuddar har du i sängen?
2 st
23. Hur många landskap har du bott i?
Hmm, låt mig tänka, Norge och Stockholm. Duger det??
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Strumpor. Hatar skor
26. Är du social?
Om det betyder att jag får prata hela tiden, JA
27. Vilken är din favoritglass?
Vienetta, vanilj, men klarar mig utan glass
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Skit i det, det kommet ändå aldrig att hända.
29. Tycker du om kinamat?
Helt OK.
30. Tycker du om kaffe?
OK om jag är trött och behövetr hålla mig vaken
31. Vad dricker du till frukost?
Te, helst Gotlandste
32. Sover du på någon särskild sida
Börjar på höger och vaknar på vänster.
33. Kan du spela poker?
Nix
34. Tycker du om att mysa?
Jo vars fast kommer knappt ihåg hur man gjorde
35. Är du en beroendemänniska?
Jahaaa
36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
2 som gick i samma klass som jag.
37. Vill du ha barn?
Nu har jag fått så det räcker. 3 pojkar på jorden och en pojke i himlen.
38. Kan du några andra språk än svenska?
Utan att skryta, jag pratar flytande norska och svenska. Kan 3 fraser på spanska och kan prata fyllfinska
39. Har du någonsin åkt ambulans?
Ja tyvärr med 2 av barnen
40. Föredrar du havet eller en pool?
Havet, hatar vattenpölar
41. Vad spenderar du helst pengar på?
Maaaaaaat
42. Äger du dyra smycken?
För mig är dyra smycken de smycken barnen gjorde på dagis. Ingen idé med inbrott här inte.
43. När känner du dig lycklig?
Orkar inte svara men ibland så
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Kalvfilé som chefen bjöd på.
45. Vem är den roligaste människan du känner?
Sissela Kyle, fast jag känner ju inte henne.
46. Välj ett ärr på din kropp?
Min vackra kropp har aldrig utsatts för ärr.
47. Vad har du för ringsignal?
Ett skrattande barn
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten?
Nej och jag vet inte ens att jag har varit liten
49. Flirtar du mycket?
Nej tyvärr men kan sakna det ibland. I min ungdom var jag grym.
50. Vart togs din profilbild för din blogg?
Har ingen bild, vill vara anonym
51. Kan du byta olja på bilen?
Nåt ska väl karln göra.
52. Har du fått fortkörningsböter?
Nej da
53. Vilken var den senaste bok du läste?
Livet kan inte vänta
54. Läser du dagstidningen?
Kollar dödsannonser och löser korsord i kvällstidningen.
55. Prenumererar du på någon veckotidning?
Nej men köper varje vecka för att ha koll på läget.
56. Dansar du i bilen?
Kan se ut så när jag är kissnödig på väg hem från jobbet.
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast?
Stockholms enda dansgolv kallar de sig men vet inte vad de heter.
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Personnummer på en patient på jobbet som behövde nya blöjor.
59. När var du i kyrkan senast?
I fredags, Victors skolavslutning.
60. Vilka personer utmanar du?
ORKAR INTE UTMANA NÅÅÅÅN FÖR DATORN HAR HÄNGT SIG.. :'(
Dubbelt upp med tårar.
Jag körde Victor till skolan där barnen skulle gå i led till ortens kyrka. Själv gick jag tillsammans med en pappa och möttes av min man vid kyrkan. När vi kom in i kyrkan började prästen prata om sommarlov, bad, sandstränder och en lååååång semester.
Barnen sjöng och där satt vi föräldrar med tårar i ögonen och var så stolta över våra fina ungar. Maken filmar naturligtvis eftersom Victor i dag har ställt sig så vi i alla fall ser lite hårtofs och någon arm. (Inte alltid fel med hårvax i alla fall). Jag tittar mig omkring och ser blanka ögon på föräldrar. "Visst är det något speciellt med kyrkan" säger någon till mig. "Ja, jo visst är det"säger jag.
När jag ensam går tillbaka till Victors skola för att fika kommer tårarna.
För visst är det något speciellt med besök i kyrkan eftersom jag just då tänkte mig 13,5 år tillbaka och Kevins kista stod precis där Victor i fredags stod med massor av hårvax och sjöng "Den blomstertid nu kommer. " För då kan jag väl tillåta mig att gråta dubbel uppsättning med tårar. Tårar av lycka och tårar av sorg.
Fel säsong
När jag i går kväll tittade på en norsk dokumentär om barnmorskor i Norge gick mina tankar tillbaka till mars 1982. Jag hade fött vår förste barn, en pojke och precis som kvinnan på TV i går fick vi hjälp med sugklocka. Efter att ha dragit och slitit ett bra tag fick jag i alla fall min efterlängtade son i famnen.
Man brukar ju såga att all smärta försvinner så snart barnet är ute men så var inte fallet för min del i alla fall. Nu är det inte min mening att skrämma upp blivande mammor men ett är klart att det känns "där nere" efter en så våldsam behandling. På sjukhuset fick jag låna en såkallad sittring i skumgummi som fungerade väldigt bra. Problemen började först när jag kom hem.
Hur skulle jag få tag på en sittring? Till slut enades min man och jag om att han skulle gå till en leksaksaffär, ljuga ihop att vi skulle till sydliga breddgrader och behövde en badring till vår påhittade 4-åriga son. Problemet var att på den tiden reste man inte i samm utsträckning som nu och därför var det svårt att få tag på badring i mars månad. Expediten påpekade för min man att det kunde bli svårt att hitta en sådan tidig på våren men hon skulle i alla fall titta på lagret.
Efter ett tag kommer hon ut, lite stolt över att hon faktiskt hade hittat en badring som säkerligen skulle passa vår son. Det var bara det att den hade ett strutshuvud. Eftersom min man inte från början var ärlig och berättade vad vi skulle ha den till han lov att köpa den.
Ni kan väl bara tänka er hur mina gäster som alla ville titta på vår nyfödda blev mottagna. Det första man ser är ett strutshuvud och bakom detta huvud sitter jag med min son i famnen. Men som sagt det var för 27 år sedan och som tur är tror jag faktiskt att man numera kan köpa riktiga sittringar avsedda för just de behov man har som nyförlöst där barnet är taget med sugklocka.
Vi har under åren skrattat många gånger över denna badring men den fyllde sin funktion i alla fall och det var ju det viktigaste.
Kram.
Årets musikal
Victor går i en 4-5 klass, han går i 5:an och skall från hösten av över på högstadieskola. Endel skolor flyttar eleverna över redan i 6:an. Nåväl så var det dags. Kl 19.00 släcktes ljusen och det hela kunde börja. Min man hade tagit med sig digital videokamera med stativ, så det så. Allt för att föreviga yngste sonen. 11-12 åringar är av väldig varierande storlek märkte jag i dag. Här finns mulliga, lagom och magra. Långa, mittemellan och korta. Victor är mager och kort.
Nu tågade hela gänget in på scenen och jag ser hur min man försöker zoma in något som inte finns. Victor syntes inte till helt enkelt. Det är då en av mina många ovanor ställer till det. Jag börjar fnittra. Jag kan inte sluta. Jag biter mig i handen, rotar i handväskan. Maken har början glida lite försiktigt år sidan för att om möjligt hitta "lite Victor". "Vad har för skor på sig" säger maken. "Lacoste tror jag". "Lägg av skärp dig" säger maken. "Jag lovar" viskar jag och kommer i håg när en av våra äldste söner konfirmerades, då var det likadant. Söta flickor sjunger, killar skojar men Victor syns inte till. Plötsligt längst bort, bakom han som bara ler står vår Victor. Skjortan ut och in och felknäppt men naturligtvis den finaste.
Akt 2. Victor kommer in FÖRST av alla. Han är nämligen pärlbossen. Oj oj så stolt får man vara? Han gör bra i från sig. I hans roll ingår 3 fall baklänges och det klarade han med bravur. Han fick även utdela 3 örfilar så det jämnade nog ut sig.
När alla är glada och musikalen närmar sig sitt slut dyker sonen upp igen i badbyxor, cyklop och simfötter. Kan inte bli bättre.
Tack älskade sonen för allt du ger pappa och mig av bl a skratt. Snart har du sommarlov men innan dess skall vi ha cykeltävling på onsdag. Då får du inte ha simfötterna på dig och mamma skall försöka inte tokskratta.
Tack för den fina rosen som först du fick som du sedan kastade till mig från scenen. Älskar dig :-)
Det febriga barnet.
"Jag var ju här i går" sa mamman. "Jag fick veta att det var ett virus men Julia har fortfarande så hög feber, nästan 40 grader." Du förstår, jag är ganska labil just nu. Jag fick föda fram mitt barn för 3 månader sedan i vecka 16. Det var något fel på hjärtat förstår du. Dom så det på ultraljud men det känns lite dumt. Det är så många som inte kan förstå mig" Jag var ju bara i vecka 16. Jag såg hur hon kämpade med tårarna (det gjorde jag också) men är man på jobb så är man. Jag lyfte upp den febriga lilla dottern och visade henne akvariet vi har i väntrummet på jobbet fast fiskarna ville inte äta russin.
Flickan började bli trött och jag lämnade över henne till mamman igen. Kanske gjorde jag något jag inte får gjöra men jag berättade för mamman om att jag själv hade fött ett hjärtsjukt barn om inte heller fick stanna på jorden. Mamman undrade hur många veckor jag fick ha mitt barn i magen. Jag tycker det är jobbigt med den frågan för kanske tyckte hon att dennes "ynkliga"(missuppfatta mig inte) 16 veckor inte var någonting att klaga över. Eller kanske är det omgivningen som tycker så.
"Tusen tack , Tänkt att det finns människor jag inte känner som förstår mig bättre" sa mamman, ja du Kevin nog har du hjälpt många jordabarn men din familj här på jorden har också fått mycket hjälp. Jag kommer en dag i veckan och tittar till dig mitt änglabarn. Då skall pappa och jag plantera lite nytt inför sommaren. Kram från mamma.
En nyfiken patient.
Precis efter eftermiddagsfikat kom en mamma upp med sina 2 söner och en dotter. Alla ville dom ha en vaccin mot fästingar. "Jag har eget plåster" säger flickan. "Era plåster gör ont". Ja ha säger jag, vilken tur att du har ett så fint plåster med spöken på. "Ja och jag vet om en som är död, ett barn jag känner förstår du. Förstår du det tant? Ett barn" Oj då säger jag. Det var ju väldigt tråkigt säger jag. "Ja, fast hon behövde inget plåster för hon dog i magen till sin mamma".
"Ursäkta, säger mamman men min dotter är lite upprörd för någon hon känner har förlorat sitt barn i magen. Undrar hur man kommer över sådant". Man kommer inte över det säger jag. "Vet du det" säger den nyfikna patienten. Ja, säger jag. Här får du din nummerlapp. Efter att vaccinationen är undanstökat kommer flickans mamma till mig. "Berätta för mig, har du förlorat ett barn", var det länge sedan. hur, när, varför och lite till ungefär. Nu står den lilla flickan där igen. "Fråga du" säger mamman. Fråga tanten om varför hennes barn dog, om det var länge sedan"
Flickan kommer fram till mig där jag sitter i receptionen på en vårdcentral. "Du tant. Jag ser inget blod. Var det verkligen här han dog?"
Ibland är det svårt att ställa frågan rakt ut och vilken tur mamman hade som har en så nyfiken dotter. Det gäller att ställa raka frågor för att få raka svar eller hur?