Så var det dags igen. 1 år, 2 månader och 1 dag sedan sist. Kl 04.58 blev vi 2 barnsföräldrar. Tack för att du inte gjorde så jä... ont att få ut. Nog var jag lite drogad på lustgas osv, jag såg lite ostbågar och slipsknutor överallt. Din pappa höll på att bli galen efter som jag tydligen pratade i ett.

Att bli lillebror efter så kort tid kallas tydligen pseudotvillingar. Du blev en riktig tuffing ute i sandlådan. Den som slog hinken i huvudet på din storebror levde farligt. Inte alltid lätt att vara lillebror. Storebror skickade dig med frågor han inte vågade ställa själv när ni var små men du vågade.

Nu skall jag knalla ut medfasadflaggan, pappa får hissa den stora när han kommer hem från hundpromenad. I kväll er maken, Victor och jag bjudna på kalas med bullar och saft. Jättetrevligt. Och du, även om du nu sedan många år är mellansonen är du definitivt inte bortglömd.

En av de egenskaperna som vi älskar hos dig är att du kan släppa loss och vara tokrolig och gå ner på Victors nivå. Du är dig själv helt enkelt. Fortsätt med det.

Tack för att du finns. Vi är väldigt stolta av dig, vi älskar dig. Ses i kväll :-)