Har precis bett Victor och maken gå till nedervåningen för att titta på Barcelona spela fotboll. Själv har jag siktat in mig på 5:ans nya program med Linda Rosing. (LR)

LR sitter i ett rum med hörlurar och i rummet intill sitter en panel och presenterar en efter en av killarna som vill dejta LR. En sjunger fult och falskt. LR blir svettig i sitt vackra ansikte, vill ta bort honom. Det kommer lite av varje om man säger. En på 19 år som gillar äldre kvinnor, den äldsta han har varit med är 50. (?) In kommer sedan en casa nova från ett sydeuropeiskt land. Snygg? inget tu tal om annat men som andra med en liten svårighet att säga Y. Under presentationen berättar han lite om sig själv (som dock inte är så mycket) Han har inga problem, vill KISSA hela tiden och jobbar inte. Han vill älska i 11 månader och lite semester i 1 månad. Inget jobb alltså. (??) I dessa svåra tider. Kollar mig själv lite över axeln och nog fa.. tror jag att hon väljer honom bl a.   Hur i hela friden hade jag trott att detta var något för mig 55 år gammal (?)

Vet ni att förra veckan ringde min äldste son (bankmannen) mig och  frågade om jag ville spela badminton med honom. Jag spelar ju squash med pappa och nu vill jag göra saker med dig också mamma. Gulligt eller hur. "Absolut, säger jag" Sonen fyller 27 om 2 veckor och sist jag spelade badminton var för när han satt i en babysitter och jag var minst 20 kg lättare. Vi bestämde söndag kl 14. Passar jättebra sa jag, (ska bara hem och leta fram racket). Ringer promenad Karina och frågar om vi kan spela badminton på lördag. Vill ju öva lite innan. Visst säger hon. (Jag ser nämligen inte speciellt vältränad ut). Ska vi köra lite stoppbollar säger hon. Jepp, kör på säger jag. Jag har matat in 112 i förväg och efter 10 min pekar jag på min telefon och ber henne i princip trycka på gröna knappen.

Hur som helst klarar jag att komma över första hindret och vi är ganska jämnlika förutom att jag har smak av blod i käften. Efter 1 timme slutar vi och jag åker i väg på Victors fotbollsträning. Jag märker hur högerarmen är ungefär dubbelt så lång som vänster. Ryggen och låren känner jag också av. Det ör OK tycker jag, då är jag i alla fall i form inför morgondagen.

Vi är hela familjen åter till badmintonhallen. Riktigt roligt men 3 söner och 1 man. Jag får beröm att jag placerar bollarna bra. (Hmm, jag har dimmiga ögon så de placeras lite här och var). Efter drygt 1 timme är det hemgång. Kul, det här kan vi väl göra om?

Att vakna måndag morgon och inte ha kontroll över armar, ben, huvud eller rygg. Jag vet inte, är det värt det? Det är värst med höger arm. Den är död. Jag som sekreterare skulle behöva den. Att köra bil till jobbet går bra. En hand på ratten är helt OK men 5:ans växel? nej nej, Handbromsen? Jo om jag får in på passagerarsidan och drar med vänster hand går det bra. Det är dagsläget det. 2 krossade glas på jobbet och en kaffemugg. Nu är det bestämt att jag skall spela med sonen i morgon igen. Skam den som ger sig.

Nog är jag för gammal för det mesta. Nu väntar jag på Allsång på skansen och Så skall det låta. Lugna och fina program där man inte behöver rösta ut någon. Men badminton, där ger jag mig inte. Nog måste träningsvärken gå över snart?

God afton och ha en fin fet tisdag kväll med alla semlor. Fett är ju numera nyttigt.