I år var tomten generös. Hela 3 packet fick jag av just tomten. 2 var till min man och mig och ett packet var bara till mig. Det var litet och smalt och jag visste precis när jag såg det att det av en konstig anledning var just vad jag hade önskat mig. En kollega på jobbet hade likadana och jag fick prova hennes och tyckte de fick duga. För 20 kronor får man inte vad som helst. Jepp, ett par läsglasögon i rätt styrka till och med.

Det var det första packetet jag öppnade för jag ville ju kunna läsa på de andra packeten men något var fel. Jag så mera suddigt än annars men som den gode mor och fru jag är ville jag inte förstöra julstämningen med att klaga över en bagatell. Som vi brukar göra delade Victor upp packeten i olika högar till var och en av oss. Tur var väl det annars kan man ju bara tänka sig när jag överviktig och näst intill blind skulle dyka ner under granen och känna mig fram liksom.

Huvudvärken kom sakta men säkert och jag var tvungen att knalla ut på toaletten för att ta ett par värktabletter. Packetöppnandet fortsätter och plötsligt säger min man: Du Berta, ser du överhuvudtaget något med de glasögonen? Njä inte så värst mycket faktiskt men strunt  i det, de kostar ju bara 20 kronor så man kanske inte kan begära så mycket.
Nej, säger maken men om jag vore dig skulle jag i alla fall försöka ta bort plastskyddet.

Behöver jag säga att det var som en ny värld öppnade sig. Jag hade till och med varit inne lite på diagnosen migrän eftersom jag såg en svart prick på vardera sida längst ner. (där styrkan på glasen anges).

 Det där med glasögon är inte alltid lätt. Träffade på en äldre herre för ett tag sedan. Eftersom jag trodde jag gjorde honom en tjänst berättade jag för honom att han hade stöldbrickan kvar på bågen, strax framför vänster öra. (Hur han nu hade kommit genom dörren från affären med brickan)  Rör inte brickan säger han, för gör du det kommer hemtjänsten. Det är nämligen mitt larm säger han. 

Ha en fortsatt god jul.