Tyst i luren
Telefonnumret jag har ringt i över 45 år är tyst. Det svarar ingen på det numret nu men förhoppningsvis är det i gång igen kanske i morgon eller någon annan dag. Telefonen hemma hos min far är tyst och har så varit i 6 veckor. Min far som är 91 år men dock är min far har legat på sjukhus och sedan ett rehabhem efter sjukhusvistelsen. Min far är sjuk, egentligen är han väldigt sjuk men eftersom han är så gammal så "spelar inte sjukdomen så stor roll" eftersom celldelningen hos gamla människor går långsamt.
Jag har varannan helg flugit över till Norge för att finnas till hands för min far och även hjälpa min syster. Nu när min far skall flytta ut från rehabhemmet har han bestämt sig för att flytta till en servicelägenhet. I villan vill han inte bo längre. Han har blivit en ensam man min far. Efter min mors död för exakt 1 år sedan har han varit ensam. Min syster ser till honom varje dag men är man 91 år så orkar man inte så mycket och dagarna blir långa ändå.
Min syster, hennes man och jag har flyttat ut möbler från det som var min syster och mitt barndomshem och möblerat lägenheten i princip såsom det såg ut i villan. Lägenheten är ju tillpassad äldre och naturligtvis är villan som bygdes 1947 alldeles för jobbigt för rollator, ja när även synen börjar tryta, så kan det vara svårt. I lägenheten är allt tillpassad en äldre människa. Stora svängrum om man säger (inte för att han kommer att dansa) men rollatorn tar ju sin plats.
Vi har varit i lägenheten vid några tillfällen och pappa tycker det är så fint där. "Lyxlägenhet" säger han. Allt är ju relativt, det är ingen lyx men mer modernt.
Pappa hör nästan ingenting men har fick hörapparat i båda öronen förra veckan. Svårt i början men vi skall försöka att ställa in det så han i alla fall hör något bättre. Han är nästan blind men på torsdag skall han göra en laserbehandling och nästa torsdag gör han samma sak på andra ögat. Vid första behandligen skall jag och min syster åka med honom. Nästa helg blir det min syster och hennes man.
Tänk om jag kan både se och höra igen säger han. Då skall jag ställa bort rollatorn och börja gå i trapporna.
Jag glädjer mig att se dig igen på torsdag pappa. I morgon skall jag ringa de gamla invanda telefonnumret för i dag har jag fått veta att du har flyttat in i "lyxlägenheten" och telefonen skall fungera.
;-)
Jag har varannan helg flugit över till Norge för att finnas till hands för min far och även hjälpa min syster. Nu när min far skall flytta ut från rehabhemmet har han bestämt sig för att flytta till en servicelägenhet. I villan vill han inte bo längre. Han har blivit en ensam man min far. Efter min mors död för exakt 1 år sedan har han varit ensam. Min syster ser till honom varje dag men är man 91 år så orkar man inte så mycket och dagarna blir långa ändå.
Min syster, hennes man och jag har flyttat ut möbler från det som var min syster och mitt barndomshem och möblerat lägenheten i princip såsom det såg ut i villan. Lägenheten är ju tillpassad äldre och naturligtvis är villan som bygdes 1947 alldeles för jobbigt för rollator, ja när även synen börjar tryta, så kan det vara svårt. I lägenheten är allt tillpassad en äldre människa. Stora svängrum om man säger (inte för att han kommer att dansa) men rollatorn tar ju sin plats.
Vi har varit i lägenheten vid några tillfällen och pappa tycker det är så fint där. "Lyxlägenhet" säger han. Allt är ju relativt, det är ingen lyx men mer modernt.
Pappa hör nästan ingenting men har fick hörapparat i båda öronen förra veckan. Svårt i början men vi skall försöka att ställa in det så han i alla fall hör något bättre. Han är nästan blind men på torsdag skall han göra en laserbehandling och nästa torsdag gör han samma sak på andra ögat. Vid första behandligen skall jag och min syster åka med honom. Nästa helg blir det min syster och hennes man.
Tänk om jag kan både se och höra igen säger han. Då skall jag ställa bort rollatorn och börja gå i trapporna.
Jag glädjer mig att se dig igen på torsdag pappa. I morgon skall jag ringa de gamla invanda telefonnumret för i dag har jag fått veta att du har flyttat in i "lyxlägenheten" och telefonen skall fungera.
;-)
Mer vaccin
Under 2 dagar föregående vecka rådde fullständigt kaos på mitt jobb. Vem skulle få svininfluensavaccin och vem skulle inte få? Förra tisdag kom en leverans med 500 vacciner något som vi trodde skulle räcka veckan ut.
En snabbtitt ut genom fönstret, kö som sträckte sig nedför gatan, det var då vi förstod att kaoset var ett faktum. Inom loppet av 3 timmar hade 200 personer vaccinerats. Väntetid, ca 1,5 timmar.
Nästa dag om möjligt ännu värre. Efter 2 timmar var alla nummerlappar dragna och det var bara att inse att 300 vacciner tog slut kl 14.30. (Och då har man rekommenderat folk att komma senare på dagen för att undvika kö). Kändes lagom tillfredsställande när 2 tanter kom i taxi och krävde att få sina vacciner. I det fallet skulle jag önska jag kunnat trolla med knäna men först till kvarnen.... osv. Under några hektiska timmar var jag rädd jag skulle bli stenad till döds.
Resten av veckan var det "bara" telefonsamtal där frågan var om när vi får in nytt. "Nytt vaccin kommer ca 11/11 svarade vi". Sent fredag eftermiddag fick vi ny information. Inget vaccin denna vecka men KANSKE nästa vecka. Alltså en mycket otillfredsställande vecka om man ser det från servicesidan. Men det är inte mitt fel eller några av mina kollegors fel heller för den delen. Jag skulle naturligtvis vilja hjälpa så många som möjligt men tyvärr den positionen har jag inte inom Landstinget, nej jag är bara en sekreterare som försöker hålla ordning i kösystemet.
Som sjukvårdspersonal har jag fått mitt vaccin och nu ligger jag sjuk hemma med hosta, ont i halsen och frossa men i morgon får jag gaska upp mig för då är det dags att svara alla som ringer att vi inte fick något vaccin denna vecka heller.
Som tröst till er som inte fått än, det skall räcka till hela svenska befolkningen och det är väl tur att vi inte alla blir sjuka på samma gång eller hur. Ja, det gäller att det positivt på det hela.
Kram från novembergrått Stockholm
En snabbtitt ut genom fönstret, kö som sträckte sig nedför gatan, det var då vi förstod att kaoset var ett faktum. Inom loppet av 3 timmar hade 200 personer vaccinerats. Väntetid, ca 1,5 timmar.
Nästa dag om möjligt ännu värre. Efter 2 timmar var alla nummerlappar dragna och det var bara att inse att 300 vacciner tog slut kl 14.30. (Och då har man rekommenderat folk att komma senare på dagen för att undvika kö). Kändes lagom tillfredsställande när 2 tanter kom i taxi och krävde att få sina vacciner. I det fallet skulle jag önska jag kunnat trolla med knäna men först till kvarnen.... osv. Under några hektiska timmar var jag rädd jag skulle bli stenad till döds.
Resten av veckan var det "bara" telefonsamtal där frågan var om när vi får in nytt. "Nytt vaccin kommer ca 11/11 svarade vi". Sent fredag eftermiddag fick vi ny information. Inget vaccin denna vecka men KANSKE nästa vecka. Alltså en mycket otillfredsställande vecka om man ser det från servicesidan. Men det är inte mitt fel eller några av mina kollegors fel heller för den delen. Jag skulle naturligtvis vilja hjälpa så många som möjligt men tyvärr den positionen har jag inte inom Landstinget, nej jag är bara en sekreterare som försöker hålla ordning i kösystemet.
Som sjukvårdspersonal har jag fått mitt vaccin och nu ligger jag sjuk hemma med hosta, ont i halsen och frossa men i morgon får jag gaska upp mig för då är det dags att svara alla som ringer att vi inte fick något vaccin denna vecka heller.
Som tröst till er som inte fått än, det skall räcka till hela svenska befolkningen och det är väl tur att vi inte alla blir sjuka på samma gång eller hur. Ja, det gäller att det positivt på det hela.
Kram från novembergrått Stockholm
Lugnet före stormen
Om 1 timme bryter antagligen helvetet lös. Hela morgonen har jag svarat i telefonen. Om 1 timme öppas dörrarna för en ny omgång med vaccination av svininfluensan. Vi har fått ynka 500 doser som skall räcka till ungefär 7000 personer. Snacka om att först till kvarnen osv. Förhoppningsvis kommer flera leveranser men det vill folk inte lyssna på.
Det är märkligt det här. På dörren har jag skrivit en stor lapp med texten "SLUT". Hmm, "jag ser att vaccinet är slut, betyder det att ni inte har några vacciner kvar?" Ja, vad faa... trodde du. Nej skämt åsido. Det är synd om människan som är så stressad att ingen information går in rätt så att säga.
Så nu vet ni vad jag gjorde i dag mellan kl 13.30 och 16.30.
Nöff nöff
Det är märkligt det här. På dörren har jag skrivit en stor lapp med texten "SLUT". Hmm, "jag ser att vaccinet är slut, betyder det att ni inte har några vacciner kvar?" Ja, vad faa... trodde du. Nej skämt åsido. Det är synd om människan som är så stressad att ingen information går in rätt så att säga.
Så nu vet ni vad jag gjorde i dag mellan kl 13.30 och 16.30.
Nöff nöff
